Det finns sådana människor, professionella kommentatorer, tankar besatt av att säga "Jag har rätt och du har fel." De är profiler med ett mycket stort ego och en väldigt liten empati, experter på att skapa konstanta tvister, hantverkare som är skickliga för att destabilisera harmonin i omgivningen.
Att vilja vara rätt och visa att vi är på rätt spår är något som uppfyller alla, inte kan nekas. Det är ett stimulans för självkänsla och ett sätt att återbalansera våra kognitiva dissonanser. Men de flesta av oss vet att det finns gränser, du vet att det är viktigt att genomföra konstruktiva attityder, en ödmjuk syn och en empatisk hjärta att uppskatta och respektera andras åsikter.
"En tro är något som du håller eftersom han tror att det är sant."
-Deepak Chopra- Men stora onda mänsklighetens fortsätter att vara denna fruktansvärda behov av att alltid ha rätt. "Min sanning är den enda sanningen och inte värt" upprättar den mentala palats för många människor och även vissa organ, politiska grupper eller länder som vill sälja sina ideal som moraliserande broschyrer.
Nu långt ifrån att titta på dessa fakta som något isolerat eller nyfiken, måste vi bli medvetna om att det är en allvarlig sak. Eftersom de som blir besatta av att vara rätt har uthärdat obevekliga biverkningar: isolering och hälsoförlust. Vi måste kunna ansluta till andra, vara känsliga, respektfulla och skickliga för att skapa balanserade kontext. Två män i en båt: historien om blindhet, rädsla och stolthet
Thich Nhat Hanh, även känd som "Thay" ( "master" på vietnamesiska) är Zen mästare, poet och en stor fredsaktivist. Den har mer än 100 böcker publicerade och nominerades till Nobels fredspris av Martin Luther King.
Bland de många berättelser som Master Thay brukar lämna oss finns det en som ger oss ett bra exempel på det irreparabla mänskliga behovet att vara rätt. Rapporten börjar på en morgon någon i en region i Vietnam. Det var årtiondet av 60-talet och det krigsmässiga sammanhanget som utvidgades i alla de landar lugnt, fridfullt och markerat av sina folks rutiner. På den dagen seglade två gamla fiskare upriver när de plötsligt såg ett fartyg på väg nedströms. En av de äldste ville paddla till kanten och trodde att fienden kom på den båten. Den andra gammal mannen började ropa och höjde sin övertygade år, att han var en slarvig och obefogad fiskare.
De två fiskarna började argumentera med varandra som barn på skolgården, tills några sekunder senare gick fartyget som gick nedströms dem överraskande och slog dem i vattnet. De äldste klamrade fast på den flytande träskräpet och hittade den andra båten tom. Inte heller var rätt.
Den verkliga fienden var i sina tankar, i mycket besatta sinnen och i ögon som inte längre räknade med gammal synskärpa.
Tro är våra ägodelar Människor är autentiska trossystem. Vi internalisera och antar de mentala program som vi upprepar för oss oavbrutet som radband, bearbeta dem som en egenskap, såsom ett objekt som behöver försvaras med svärd. Faktum är att vårt eget ego är en mosaik av varierad och fast övertygelse, som många inte tvekar att förlora så länge de har rätt.
"Du klippa håret och modell, och alltid glömmer att modellera ditt ego." Albert Einstein
Å andra sidan är det bra att komma ihåg att vi alla har all rätt att ha egna åsikter, vår sanning och vår preferenser som vi upptäcker över tid och som både identifierar och definierar oss. Var dock försiktig, eftersomingen av dessa dimensioner ska "kidnappa" oss i fängelsehålan "min sanning är den enda sanningen som räknas".
vissa människor känner nedsänkt i en inre dialog i form av mantra upprepade hela tiden att deras tro är bäst, att er inställning är fast och att deras sanning är en ljuskälla av okränkbar visdom. Tänk på det sättet spjutet att gå genom livet söker människor och situationer som validerar sin tro, och "sanningar" av dessa atomvärldarna och begränsas där ingenting bör ifrågasättas.
Konsekvenserna av att leva med denna typ av mental fokus är ofta allvarliga och nästan oremediabla.
lidandet måste alltid vara rätt och dess konsekvenser världen är inte svart och vitt.
liv och människor att hitta sin maximala uttryck i skönhet och mångfald, de olika åsikter
i olika perspektiv tanke innan som alltid vara mottaglig för att lära sig, växa och avancera. "Den vackraste gåva vi kan ge en annan person är vår uppmärksamhet."
-Thich Nhat Hanh-
klängande till den enda tanke och införandet av en universell sanning är att gå emot essensen av mänskligheten , och även egen övning av individuell frihet. Det är inte lagligt, det är inte logiskt och det är inte heller hälsosamt. James C. Coyne, författare, psykolog och professor emeritus i psykiatri skolan vid University of Pennsylvania säger att behovet av att alltid vara rätt är en modern knappt kan påverka vår fysiska och emotionella hälsa.Enligt en undersökning som genomfördes vid University of Bradford (UK), ca 60% av personer med denna profil lider av magsår, höga nivåer av stress och dysfunktionella relationer med familj. Dessutom, och om det inte räckte, är de människor som förändrar miljöens gemensamhet där de rör sig.
Avslutningsvis är en sak som vi alla vet att vårt dagliga är som en bäck där korsströmmarna olika och komplexa. Vi går alla på våra egna båtar, vare sig uppströms eller nedströms. I stället för att vara besatt av att hålla samma riktning måste vi lära oss att lyfta vår vision så att vi inte kolliderar med varandra.
Vi måste ge vika, vilket skapar ett hav av sinnen kunna ansluta med varandra för att flöda i frihet och harmoni. Till slut söker vi alla samma öde, vilket bara är annat än lycka. Så låt oss bygga denna destination baserat på respekt, empati och en sann känsla av gemytlighet.