Ingenting, frustration, ilska, besvikelse ... Känslor som härrör från förväntningar om någonting eller någon i situationer där det önskade eller föreställda resultatet inte har erhållits.
Det är vanligt att människor lägger sina förväntningar på saker och speciellt på människor. Människan lever i förväntan att han kommer att få ett jobb, att han kommer att lyckas, att han alltid kan räkna med en vän, Jag skulle göra detsamma för honom och så vidare. Har du fått dig att tänka eller agera på det här sättet? Mest troligt, ja.
Förväntningar är källor till bränsle för att mata vår behövande själ och hålla oss levande inför många livets bitterhet.
Vi föreställer oss även absurda situationer, med ett mycket idealiserat eller för optimerat utseende, och det är inte så dåligt så länge du har en balans. Det verkliga resultatet av det jag har idealiserat kan dock vara katastrofalt och generera många negativa känslor, såsom otrevlighet, frustration, ilska, och det här gör en stor ondska.
Vi förväntar oss för mycket att den andra inte kan ge oss. Om vi låter dessa känslor ta tag, genereras den onda cirkeln. Det är som om en sak leder till en annan. Jag idealiserar det, jag föreställer mig att det kommer att hända på ett sådant sätt.
Det sker inte som jag vill, jag blir frustrerad och för att komma ur denna känsla återvänder jag för att idealisera, jag lägger mina förväntningar på andra saker och människor, och allt händer igen på samma sätt.
Utbytena i livet är många, och om vi inte är uppmärksamma på dem, är det en tendens att upprepa utan att förstå det, i åratal och år. Från det ögonblick du bestämmer dig för att ta kontroll över ditt liv, ta ansvaret "på ditt ansvar", kommer du att inse hur mycket denna frustrationsbörda inte tar den förödande andelen i ditt liv.Förväntan är din, idealiseringen om någonting eller någon var din, ansvaret för det är därför mer din än den andra.
Att minska förväntningarna om saker och människor är ett viktigt steg mot att bygga på dig själv. Du kommer att inse att ja det beror på vissa människor och vissa situationer, men att de inte längre tar hänsyn till deras sätt att vara och vara. Din del kommer att bli, vad som kommer att vara för andra är deras problem, inte din. Du kommer att agera med balansen mellan orsak och känsla, verklig och idealisk.
Det ska inte sluta drömma, vara optimistiskt, att förvänta sig andra, men att veta hur man tänker på hur långt deras förväntningar går och hur långt den andra kan förse dem.
Det förbereds för de svar som livet eller människorna kommer att ge dig, inte låta dig påverkas för att "förlora marken".
Över tiden, förmodligen efter mycket fånga, ser du hur mycket det behövs. Att vara frustrerad i våra förväntningar är ett sätt att mogna! "Jag har mognat genom åren!" Men att vistas i lidande är frivilligt.