Sanningen är att när vi känner sig melankoli, förknippar vår sinnesstämning vanligtvis med sorg, men det vi minns är goda stunder av det förflutna. Melankoli utan minne är inte möjligt.
Det är en känsla som påminner oss om att något saknas, att det var där, att det var bra för oss, men att vi inte längre kan återhämta det.
Vi minns resor, stunder, människor eller upplevelser som får oss att tro att något tidigare ögonblick var bättre.När någon är melankolisk, lider de verkligen för något de inte längre kan ha.
Det är en form av smärta tillåtet, det vill säga vi kommer ihåg något eller någon som inte längre är med oss.Det gör ont, men det gör oss också tycker att det är vårt, som tillhör oss, även om det bara är några minuter och ligger i vår minnesbank.Melankoli är också ett sätt att inte acceptera nutiden, att inte vara nöjd med vad vi har nu.När vi tillåter oss att resa med vårt sinne till andra platser, till andra utrymmen, till andra tider och vi söker ett overkligt företag, tror vi omedvetet att det vi hittar är något som vi äger och från vilka vi inte kan skilja.
Melankoli och nuvarandeMelankoliet presenterar sig vid specifika stunder, men det kan bli ett problem när det löser sig permanent i vårt liv.
Det är normalt att känna sig melankoli en eftermiddag när man tittar på gamla bilder, lyssnar på en sång och minns ett trevligt ögonblick, eller tänker på någon med vilken vi delar vårt liv. Men när detta beteende upprepas ofta, om det lämnas obehandlat, kan det leda till depression.
Experter säger att denna förändring ger upphov till en brist som människor har att de är missnöjda med sina liv. Om livet är fullt kommer det inte att vara nödvändigt att hålla fast vid det förflutna för att tro att den förra var bättre än idag. Att känna sig mer eller mindre melankolisk beror på graden av tillfredsställelse vi har i vår nuvarande.
När vi är glada, det finns ingen tid att framkalla förflutna, eller att tro att allting kan vara annorlunda.Bindning till det förflutna är ett sätt att förlora nutiden. Sabina sjöng om denna känsla. Texten i den låten sade "Jag bor i nummer sju, melankolsk gata, jag har velat flytta till nöjesdistriktet i flera år". Förändring beror inte på någon annan än oss själva.